I Skärkarlsliv samlar Strindberg korta skärgårdsberättelser där han porträtterar fiskare, lotsar och kustfamiljer med både realism och dramatisk intensitet. Berättelserna visar ett hårt liv präglat av naturens växlingar, arbetskamp och starka gemenskaper. Strindbergs bildspråk är kraftfullt och atmosfäriskt, och hans intresse för klass, makt och mänsklig sårbarhet är tydligt närvarande. Samlingen är också ett viktigt bidrag till den svenska kustlitteraturen och bygger vidare på teman Strindberg utvecklar i Hemsöborna. Skärkarlsliv är ett uttryck för en period då naturen och folket i skärgården blev en symbol för svensk identitet och författaren själv befann sig mitt i en konstnärlig förnyelse.
