Von Alfthan skildrar här sin resa genom Afrika i slutet av 1800-talet, en tid då europeisk reselitteratur ofta präglades av koloniala perspektiv men också av genuin fascination för okända kulturmiljöer. Boken kombinerar äventyrsberättelser med etnografiska iakttagelser och naturskildringar. Författaren beskriver möten med människor, landskap och seder med ett språk som både reflekterar sin tids världsbild och erbjuder betydelsefull historisk information.